Du som flyger drönare som väger 250 gram eller mer behöver ta ett “drönarkort”. Ett sorts körkort för drönare. Du behöver också registrera dig som operatör, och märka din drönare på rätt sätt.
På Transportstyrelsen webbsida kan du läsa om vilka regler som gäller. Transportstyrelsens drönarsida guidar dig till vad just du behöver göra. Där hittar du också länkar till utbildningsmaterial och prov för drönarkortet.
Den här guiden handlar om vanliga drönarflygningar i den öppna kategorin. Flygningar i kategorierna specifik eller certifierad omfattas av andra krav och tillstånd.
Fyra delar att ha koll på för drönarflygning
- Drönarkort, registrering och märkning (för att ens få lyfta med drönaren)
- Flyg säkert och lagligt (vid varje flygning)
- Fota och filma lagligt från luften (fota och filma inte sånt som är förbjudet enligt lag)
- Använd dina bilder och filmer lagligt (kontrollera om du behöver, och ansök, om spridningstillstånd)
De två första punkterna handlar om att flyga lagligt, och de två sista punkterna om att fota och filma lagligt.
Drönarkort, registrering och märkning
Eftersom antalet drönare ökar varje år ökar riskerna för flygtrafiken. Därför har EU infört drönarkörkort för drönare som väger 250 gram eller mer. Om du flyger drönare olagligt riskerar du böter eller fängelsestraff.
Genom registrering och märkning ska det gå att spåra vem som ansvarar för drönaren. Målet är att skapa ett säkert luftrum, och att öka samhällets förtroende för drönarna.
Inom öppen kategori finns tre underkategorier: A1, A2 samt A3. För de flesta är drönarkortet A1/A3 en bra utgångspunkt, men drönare och hur du vill flyga avgör vilken behörighet du behöver.
1. Utbilda dig
- Bestäm vilken underkategori du vill utbilda dig för.
- Ladda hem utbildningsmaterialet och läs in det.
- Gör teoriprovet (kostnad 600 kr för A1/A3 och 850 för A2). Teoriproven för A1/A3 görs på distans medan provet för A2 måste ske övervakat hos en auktoriserad drönarskola.
- Genomför praktisk självutbildning och intyga den hos Transportstyrelsen (A2).
Sedan får du ditt drönarkort. Du hittar det på drönarsidan när du loggat in med Bank-ID. Kortet är giltigt i fem år och kan förnyas för 550 kr.
Du hittar allt på Transportstyrelsens drönarsida. Gå igenom guiden så blir du rekommenderad rätt länk.
2. Registrera dig som operatör
Den som ansvarar för flygningen kallas operatör. Den som flyger kallas fjärrpilot. I vanliga fall är du själv både operatör och fjärrpilot. Du registrerar dig som operatör på drönarsidan. Det kostar 190 kronor, plus 250 kronor årligen i registerhållningsavgift.
3. Märk din drönare
När du registrerar dig som operatör får du ett ID-nummer (operatörs-ID). Märk din drönare med detta nummer. Vi rekommenderar att du använder en etikettmaskin och klistrar fast den etiketten på drönaren. Drönaren måste också programmeras med nätverks-ID om det är möjligt. Transportstyrelsen beskriver vilka drönare som omfattas av kravet på nätverks-ID.
Flyg säkert och lagligt
När du har tagit ditt drönarkort och gjort registrering och märkning är det dags att flyga. Men, du får inte flyga var som helst.
Kolla kartan först
Innan varje flygning, kolla Luftfartsverkets drönarkarta och Naturvårdsverkets karta över skyddade områden.
Som enkel säkerhetsregel bör du alltid kontakta flygtrafikledningen innan du flyger nära en flygplats eller helikopterplattor.
- Du får flyga upp till 120 m över marken, högre flygning kräver tillstånd.
- Du ska alltid flyga inom synhåll.
- Du ska alltid flyga så att du inte utsätter andra personer, djur, luftfartyg, miljö och egendom för fara.
Fråga flygplatsen
Nära flygplatser och helikopterflygplatser gäller särskilda regler. Kontrollera alltid området i LFV:s Drönarkarta och följ de villkor som anges där. Beroende på var och hur högt du vill flyga kan du behöva samråda med eller få klartecken från flygtrafikledningen. Närmare än 1 000 meter från en helikopterflygplats får flygning endast ske i samråd med den berörda helikopterflygplatsen.
Som drönaroperatör ska du också ha koll på tillfälliga regeländringar.
Fota och filma lagligt från luften
När du fotograferar eller filmar med drönare kan du få med personer eller andra uppgifter som gör att en person går att identifiera. Då kan reglerna i GDPR och kamerabevakningslagen gälla. Vilka regler du behöver följa beror bland annat på hur och varför du filmar.
Läs mer om vad som gäller på IMY:s sida om kamerabevakning med drönare.
Använd dina bilder och filmer lagligt
Det finns undantag från kravet på spridningstillstånd. Du behöver exempelvis inte ansöka om materialet enbart visar en enskild bostadsbyggnad med tillhörande tomt och anläggningar, en offentlig plats, en allmän väg eller området för en offentlig tillställning.
De flesta bilder vi tar från luften innehåller mer än detta och då kan du behöva söka spridningstillstånd för bilderna/filmerna. Det är materialets geografiska omfattning och vad som syns som avgör. Om materialet inte omfattas av något undantag söker du spridningstillstånd hos Lantmäteriet innan det delas. Spridningstillståndet är gratis.
Få dina bilder och filmer godkända
Sök spridningstillstånd gratis hos Lantmäteriet innan du delar dina bilder.
Det kan vara svårt att veta vad som är undantaget. Lantmäteriet ger några bra exempel här.
Om du planerar att fotografera eller filma synlig havsbotten så söker du spridningstillstånd hos Sjöfartsverket.
C-klassning: en indelning av drönare
Drönare delas in i klasser, beroende på vikt, tekniska specifikationer och hur stor skada de kan orsaka. En sorts säkerhetsklass, med andra ord.
Lite förenklat:
- C0 omfattar mycket lätta drönare under 250 gram, inklusive vissa leksaksdrönare.
- C1 omfattar lätta drönare som väger under 900 gram.
- C2 omfattar drönare som väger under 4 kg.
- C3 och C4 omfattar drönare under 25 kg som ska flygas enligt avståndsreglerna för A3.
Det finns också fler klasser för specialfall, men för vanligt drönarfoto är C0, C1 och C2 oftast mest relevanta.
Drönare som släpptes på marknaden innan 1 januari 2024 och saknar C-klassning får fortfarande flygas men enligt vissa begränsningar: A1 om drönaren väger mindre än 250 gram, eller A3 om den väger mindre än 25 kg. Läs mer om C-klassning på Transportstyrelsens sida om drönare.
Ordlista
Med drönarflygning kommer en hel del nya ord. Här får du koll.
| Nytt begrepp | Vilket betyder |
|---|---|
| Operatör | Den som ansvarar för flygningen. |
| Fjärrpilot | Den som styr drönaren. |
| Underkategori | Kategorin “Öppen” delas in i A1, A2 och A3 beroende på riskbild för utomstående. När du tar drönarkort så gäller det för någon av dessa. |
| C-klassning | En indelning av drönare beroende på vikt och säkerhetsrisk. C0, C1 och C2 är de vanligaste. |
| Drönarkort | Ett körkort för drönare. Kräver att du går en utbildning (läs en PDF) och gör ett prov. Kallas också behörighetsbevis. |
| Registrering | Du registrerar dig som operatör hos Transportstyrelsen. |
| ID-nummer | Detta nummer är unikt för dig som operatör. |
| Märkning | Att klistra fast ID-numret på din drönare, och att märka elektroniskt. |
| Spridningstillstånd | Ett godkännande från Lantmäteriet/Sjöfartsverket som visar att dina bilder/filmer får spridas. |
Vanliga frågor och svar
Men jag har köpt en drönare som väger under 250 gram – då gäller väl detta inte mig?
Jo, det allra mesta gäller ändå. Om din drönare väger under 250 gram, så behöver du inte utbilda dig eller ta drönarkort. Men – du ska fortfarande registrera dig som operatör och märka drönaren om den har kamera, ljudupptagning eller annan sensor. Och reglerna kring var du får flyga och hur du sprider bilderna/filmerna gäller ändå.
Jag köpte en liten drönare i leksaksaffären, vad gäller då?
Enligt Transportstyrelsen kräver inte leksaksdrönare operatörsregistrering, men flygsäkerhets- och luftrumsbegränsningar måste ändå följas.
Jag har redan en drönare och den är ju inte C-klassad – vad gör jag då?
De drönare som saknar C-klassning men som redan har släppts ut på marknaden före 1 januari 2024 får fortsätta flyga som begränsad A1 om de väger mindre än 250 g eller som A3 om de väger mindre än 25 kg.
Försäkring
Du som använder drönare helt privat måste inte ha en försäkring så länge drönaren väger under 20 kg, men det kan vara bra ändå. Viktigast är att du har skydd för skador som drönare orsakar andra, tex om den kraschar in i en byggnad, ett fordon eller skadar personer. Där kan det nämligen bli riktigt dyrt för dig.
I vissa försäkringsbolag kan du också teckna en försäkring för själva drönaren, men jämfört med potentiella skador på andras egendom är drönarens värde väldigt litet. Vill du ha ersättning för drönaren om du kraschar så har vissa tillverkare det. Har du en drönare från DJI så finns en form av utökad garanti, DJI Care Refresh.
Du som däremot använder drönare i din verksamhet måste enligt lag teckna en försäkring.
Min rekommendation är att först och främst kontakta Gefvert, som har lång vana av att försäkra fotoutrustning. De har ett samarbete med Svedea gällande drönarförsäkringar.
Läs om Gefverts drönarförsäkring här.
Nu har du koll! Börja med att ladda hem utbildningsmaterialet så är du på gång!
Ta fantastiska bilder från luften
Är du ny med drönare och vill lära dig kompositionsknepen? Kom igång med vår drönarkurs.
