Drömmen om att bli pressfotograf väcktes tidigt hos Ragnhild. Hennes far var fotointresserad och aktiv i en fotoklubb, hennes morfar hade gett ut en tidning på hemorten.
Men vägen mot drömjobbet var lång. När hon som ung kvinna bad en pressfotograf om tips för att hur hon skulle komma in i yrket fick hon svaret att hon gjorde bäst i att inte försöka.
Ragnhild gav inte upp. Under femtiotalet fick hon en lärlingsplats hos en fotograf, och var elev hos Christer Strömholm.
Via en hyllad utställning gatubilder fick hon jobb på Svenska Dagbladet där hon 1960 blev den första kvinnan som fick fast anställning som pressfotograf. Det knorrades en del bland de manliga kollegorna, som inte riktigt tyckte att en kvinna hörde hemma i deras skrå.
Utsedd till Årets fotograf
När Ragnhild 1971 blev utsedd till Årets fotograf, den hittills enda kvinnan som fått utmärkelsen, kunde hon inte gå på prisutdelningen eftersom tidningen inte gav henne ledigt, och ingen kollega ville byta skift.
I fyra decennier levererade Ragnhild bilder i toppklass till Svenska Dagbladets bildredaktion. Kända och okända personer porträtterades, historiska händelser och dramatiska skeenden dokumenterades – alltid med finess.
Pressbilden ska inte vara en illustration till artikeln utan ha informationen i sig – få betraktaren att stanna upp och tänka.
I ett personligt möte med Moderskeppets Gustaf Söderström berättar hon om sina bilder, motståndet hon mött och om livet efter yrkeskarriären. Se det djupgående reportaget som också är ett stycke svensk nutidshistoria.
