Idag är det enklare än någonsin att ge ut din egen bok utan att gå via ett förlag. Du kan göra hela resan själv – från att skriva manus, sätta boken, skicka till tryck och slutligen sälja i en egen webbutik. Heja egenutgivning!
Och grejen är att en egenutgiven bok kan se minst lika professionell och välslipad ut som en förlagsutgiven bok. Du har tillgång till samma program, verktyg och tryckmetoder. Det gäller bara att använda dem på rätt sätt.
Det kvittar hur megabra ditt manus är – om din bok inte ser bra ut, kan den ratas av en läsare som plockar upp den i bohandeln.
Små missar gör stor skillnad för hur boken slutligen upplevs. Om du slarvar med följande fem grejer kommer det märkas att din bok är hemmagjord.
1. Bokryggen – rätt information åt rätt håll
Det brukar ju sägas att omslaget är det första man ser, men det är inte helt sant. Om en bokhandel eller ett bibliotek har ställt upp just din bok med omslaget utåt är det korrekt. Men det är få förunnat att bli frontade på det sättet.
Din bok kommer för det mesta stå i en bokhylla, bland flera andra böcker och med bokryggen utåt. Lämna därför inte ryggen tom, utan ha med rätt information, skriven på rätt sätt.
Som standard ska du ha med bokens titel och ditt namn. Ordningen kan variera, men texten ska skrivas uppifrån och ned. Om bokryggens bredd tillåter är det okej att skriva texten horisontellt istället för vertikalt, men det är mindre vanligt.
Tänk att den som ögnar igenom bokhyllan går med huvudet böjt åt höger för att snabbt läsa av bokrygg efter bokrygg. Skriver du åt andra hållet blir du garanterat överhoppad.
2. Börja inlagan enligt standarder
Hur många gånger har du öppnat en bok och redan på första sidan kastats in i det första kapitlet? Svaret är: aldrig. Iallafall inte om boken är utgivet på ett förlag.
I en traditionell bok föregås bokens huvudinnehåll av vissa sidor – så som smutstitel, titel, kolofon/copyright, samt eventuell innehållsförteckning. Kom ihåg att skapa dessa när du sätter inlagan.
Min bok börjar med en smutstitel. Därefter följer en blankssida samt titelsida, blanksida samt epigraf och slutligen kolofon samt innehållsförteckning.
Se ett avsnitt i kursen Sätta inlaga i Word som lär dig mer om de sidor som föregår bokens innehåll.
3. Snåla inte med marginalerna
Att använda tajta marginaler är lite av ett trick för att få in mer text på varje sida. På så vis håller du nere sidantalet och därmed också tryckkostnaderna. Det är dock ett trick som gör såväl boken som läsaren en otjänst.
Felaktigt balanserade och framförallt tajta marginaler ser inte bara hafsigt ut, utan försämrar också läsupplevelsen.
Samma inlaga med olika marginaler. Till vänster är marginalerna nästan obefintliga och dessutom lika stora. Till höger har jag ökat marginalerna och balanserat dem.
Marginalerna ska inte vara lika stora åt alla kanter, och rent generellt bör den undre marginalen vara störst för bra balans (och utrymme för exempelvis sidnummer).
Här är ett exempel från boken Typografisk handbok, där de anger marginaler för en bok i formatet 130 x 120 mm:
- Innermaginal = 15 mm
- Övre marginal = 16 mm
- Yttermarginal = 22 mm
- Undre marginal = 32 mm
Som du ser är det väl tilltagna marginaler. Ta fram ett måttband och mät marginalerna i dina favoritböcker. Hur förhåller de sig till varandra?
Se ett avsnitt i kursen Sätta inlaga i Word som lär dig mer att ställa in marginaler för din inlaga.
4. Marginaljustera texten
Du vänsterjusterar säkert automatiskt din text, så att du får en rak vänsterkant. Det är rätt och riktigt, åtminstone här i västvärlden.
När det kommer till romaner är standarden att texten ska marginaljusteras i högerkant, så att du även får en rak högerkant. Det är en liten inställning som gör att din inlaga ser mycket proffsigare ut.
Texten till vänster är enbart vänsterställd medan den till höger är marginaljusterad även i högerkant.
Se ett avsnitt i kursen Sätta inlaga i Word som visar hur du marginaljusterar. Lär dig även om hur du råder bot på vissa problem som följer med marginaljusterad text, genom att använda avstavningar.
5. Välj ett annat typsnitt än Times New Roman
I skrivprogram som Word är typsnittet Times New Roman automatiskt valt när du skriver brödtext. Det är ett välkänt typsnitt som du säkert har använt när du skrivit rapporter eller uppsatser. Men bara för att ett typsnitt är standard behöver det inte vara det bästa valet.
Om du väljer Times New Roman för att typsätta din brödtext, kommer det märkas att boken inte har genomgått en grundlig layoutprocess. Det känns helt enkelt inte polerat.
Men vilket typsnitt ska du välja? Bland de vanligaste och säkra korten hittar du Garamond, Caslon och Baskerville.
I kursen om typografi grottar du ner dig i typsnitt, textstorlek och radavstånd. Så att du kan typsätta din bok på bästa sätt.