För att surfa säkert är det viktigt att förstå hur lurendrejeri kan se ut på webben, och vad du med själv kan göra för att förbättra din IT-säkerhet.
Här får du fem tips på enkla rutiner för att skydda dig mot cyberhot och intrång.
1. Kolla alltid domännamnet
Kontrollera alltid så att avsändarens domännamn är äkta. Speciellt när du följer en länk från ett mejl eller sms du fått skickat till dig.
Om du förväntar dig att hamna på Länsförsäkringar, till exempel, ja, då ska det stå lansforsakringar.se i adressfältet och inget annat.
Det här är inte Länsförsäkringars adress, för i länken står det lansforsakringar.secure146.se. En helt annan domän! Ett fejk-sms helt enkelt!
Dubbelkolla alltid att domännamnet ser äkta ut innan du klickar på länkar.
2. Använd webbläsarens surfskydd
Om du nån gång följt en länk och mötts av en varning liknande den här, då har du stött på din webbläsares surfskydd. En inbyggd funktion som skyddar dig från skadliga webbplatser och försök till nätfiske.
Och det bästa av allt? Surfskydd finns i alla webbläsare och är alltid aktiverad, om du inte själv valt att manuellt stänga av det. Du behöver alltså inte göra något särskilt för att få det här skyddet. Men, det är bra att känna till att det finns. Och nu gör du det!
Nästa gång du ser en varning liknande den här, tacka din webbläsare för skyddet och navigera dig bort från sidan.
3. Kontrollera att anslutningen är säker
Idag sker nästan all kommunikation på nätet säkert och privat, utan att du behöver göra något särskilt. När du loggar in på din bank för att se ditt saldo eller på 1177.se för att läsa din journal kan du räkna med att informationen är skyddad och bara kan läsas av dig. Bra va!
Du kan enkelt bekräfta att din anslutning faktiskt är säker: ta bara en titt i adressfältet bredvid domännamnet. Där finns det alltid ett hänglås när kommunikationen sker privat.
Om det saknas ett hänglås, eller om hänglåset är överstruket, då är anslutningen osäker och informationen mellan din webbläsare och webbplatsen kan läsas av obehöriga.
Om du råkar hamna på en sån webbplats: lämna den. Det här är så pass viktigt, så jag säger det igen: surfa inte på webbplatser som saknar hänglås!
4. Installera aldrig på uppmaning
Kriminella på nätet har många knep för att komma över känslig information. Ett exempel är att lura dig att ladda hem och installera så kallade skadeprogram. Program som ofta utger sig för att göra något nyttigt, som att ”snabba upp din dator”, men som i själva verket ligger i bakgrunden och samlar in din information.
Och det här är lurigt, för om du själv väljer att installera ett program, ja, då kan det i stort sett göra vad som helst. Läsa dina filer och bevaka vad du skriver: allt från lösenord till mejl och andra meddelanden.
Ibland tar busarna dessutom till skrämseltaktik. Plötsligt när du surfar runt på en webbplats kan det dyka upp en annons som säger:
Det här är inte sant! Det finns ingen webbplats som kan se om du har virus på din dator eller inte. Och programmet kommer alltså inte hjälpa dig – det kommer stjäla din data.
Installera aldrig ett program eller en app på uppmaning av andra.
5. Tänk efter en gång extra
Till sist vill jag råda dig att alltid tänka efter – en extra gång.
En vanlig orsak till att cyberattacker tillåts uppstå är faktiskt människans godtrogenhet och slarv.
För det är så här att angriparna på nätet är både uppfinningsrika och experter på social manipulation. De spelar på dina känslor och lockar med attraktiva erbjudanden.
Låter det för bra för att vara sant? Ja, då är det förmodligen så!
Och ofta, försöker angriparen skapa en känsla av brådska. ”Agera nu! Innan det är för sent.”
Skurkarna vet att om de lyckas stressa upp dig ökar sannolikheten för att du ska ta fel beslut och råka klicka på en länk du inte skulle klickat på.
Innan du fyller i det där formuläret eller klickar på den där länken. Stanna upp och tänk efter en gång extra.
Nu vet du hur du surfar säkert och undviker vanliga cyberhot.
Sven Dahlstrand lär dig grunderna för säker surf
