Hur är det att vara kommunikatör i en kommun? Jag har alltid arbetat inom privat sektor och var väldigt nyfiken på hur jobbet som kommunikatör skiljer sig i offentlig sektor. Hur skiljer det sig mot att jobba på ett privat företag? Och vilka klurigheter ställs de inför i sin vardag?
Jag bestämde mig för att boka in lite intervjuer för att få koll på hur det är att vara kommunikatör i en kommun. Först ut blev Pontus Holmér som arbetar som digital kommunikatör på Jönköpings kommun.
En vanlig arbetsdag finns inte – om du jobbar som kommunikatör i en kommun
Den första frågan jag ställde var såklart den svåraste, nämligen hur ser en vanlig arbetsdag ut? För Pontus finns det inte riktigt en sådan. Uppdragen skiljer sig mycket beroende på vilka behov som finns i verksamheten.
– Jag har ansvar för sociala medier och i det aktiva förfarandet så är det utveckling av våra huvudkonton. De som kommunikationsenheten administrerar. Där sker ett dagligt arbete med att skapa content och liknande. Utöver det har jag också ansvar för video och videokommunikation.
Pontus arbetar dessutom som kommunikationsstöd åt andra verksamheter som har konton på sociala medier och en hel del av hans tid går till att hjälpa andra sitt arbete.
– Jag hjälper dem då med administrationen runt omkring, men innehållet gör vi ingenting med. Det är ju en rätt så stor organisation med nästan 14000 medarbetare.
Så kommunicerar en kommun på Facebook, Instagram och LinkedIn
På just kommunikationsenheten fokuserar Jönköpings kommun på tre plattformar. De har även Snapchat, YouTube och har bokat ett konto på TikTok men där arbetar de inte aktivt.
– Vi försöker röra oss i Facebook, LinkedIn och Instagram, det är våra huvudkanaler. Därutöver har vi även ett Twitterkonto som har ett automatiskt genererat flöde från vår webbplats och där är det vår presskommunikatör som är ansvarig. Så den kanalen har en press och mediafokus för att få ut information snabbt i många led.
GDPR försvårar arbetet för Kommun-kommunikatören
YouTube var förut en plattform som Pontus använde flitigt för videolagring, men efter förändringar i GDPR som kom i samband med Schrems II-domen har de fått ändra om i sitt arbetssätt.
Tidigare använde vi aktivt YouTube som ett sätt att lagra video och sen också se effekt av att videorna finns där öppet för alla, men i och med att förändringarna i lagen gjorde att lagra sådana med ett samtycke så har vi slutat att publicera material där, åtminstone sånt som gäller personuppgifter. Istället lagras detta internt.
Men lagändringen har inte bara påverkat hur de använder YouTube utan webben överhuvudtaget med integrationer och hur de kan sprida material i sociala kanaler.
– Eftersom vi inte längre kan publicera personuppgifter så blev vårt innehåll drabbat. Vi kan till exempel inte bara fråga en medarbetare om det är okej att vi tar en bild och lägger ut den i sociala medier utan det är krångligare idag.
Två kurser som lär dig mer om hur du kan tänka kring lagar och regler när det kommer till foto och film.
”Alla är vår målgrupp”
Något som blev tydligt för Pontus när han började arbeta som kommunikatör i kommunen var att han ser alla kommuninvånare som en grundmålgrupp.
Även i ett företag så är ju såklart alla kunder ens grundmålgrupp, men för en kommun så är det ju oavsett ålder, kön eller ekonomisk status. Det är verkligen ALLA som är grundmålgruppen, så det är lite speciellt.
I sina sociala medier har de däremot valt att bryta ner det i lite delmålgrupper för att veta hur de ska kommunicera på olika plattformar. Facebook och Instagram är en mer bred, generell målgrupp medan LinkedIn är indentifierad som en HR och näringslivsnära plattform.
– I grund och botten så är målgruppen alla, men för varje inlägg så tvistar man om det lite grann för att verkligen fånga intresset hos rätt personer.
Kampanjmålet för Kommunen är ofta att sprida information
En sak som såklart skiljer sig mellan privat och offentlig sektor är att målet med kampanjer inte är profit. Däremot tittar de såklart ändå på konvertering av olika slag, berättar Pontus.
– Vi betalar för annonsen och det blir en kostnad som vi tar, men effekten blir inte att vi får tillbaka pengar. Det är ju inte så offentlig sektor fungerar utan det tillhör någon slags budget som redan är budgeterad. Men vi tittar ändå på grejer som konvertering. Inte minst att vi vill att folk ska in på vår webbplats till exempel.
Ofta är konverteringen att få svar på en enkät, att få personer att söka jobb i kommunen eller helt enkelt klicka in på webbplatsen för att läsa mer. Det beror helt på målet med kampanjen.
– I vissa kampanjer så är fokus bara att informationen ska ut, så då tittar vi på views. Om det är en video på 15 sekunder och vi ser att många har sett stora delar av den videon så har vi fått ut ett budskap.
Annonser hjälper information att nå fler
Större delen av marknadsföringen sker organiskt av ekonomiska skäl, men titt som tätt görs även annonser i kampanjer och sponsring av enskilda inlägg.
Sponsring är ett bra verktyg när vi tycker att informationen vi går ut med är viktig och vi vill att den ska nå många, istället för att förlita sig på organisk spridning.
Uppföljning av data börjar sakta ta fart igen
När kommuner hamnade i blåsväder på grund av att ha använt Google Analytics som delar personuppgifter med länder utanför EU kände Pontus att det blev en stor backlash i deras arbete.
– Vår projektledare som var anställd för att optimera vår webbnärvaro hade satt upp en struktur med just Google Analytics, så den har vi fått lov att slopa och har nu ersatt det med verktyget Matomo som är godkänt av GDPR. Så nu börjar arbetet, sakteliga, några år efteråt att komma igång igen.
De kan nu se viss data med hjälp av Matomo, men mycket plockar de direkt ur annonsplattformarna också. Så som klickfrekvens eller visningstid på videor de publicerar.
– Det ser lite olika ut och beror på kommunikationsinsatsen, avslutar Pontus.
Lär dig mer om digital marknadsföring
Kolla in något av kursförslagen nedan eller bläddra bland alla våra onlinekurser.
