Debatten om vilken typ av bildbehandling som bör vara tillåten inom fotojournalistik tycks aldrig ebba ut, men en åtgärd det sällan träts om är beskärning.
Det finns emellertid exempel där det inte har krävts mer än just en beskärning för att förvilla betraktaren. Ett av de mest kända exempeln är svenskt.
Varpaspelare eller nazist?
Den 17 juli 1957 publicerar Aftonbladet en bild på dåvarande SAF-driektören Bertil Kugelberg.
Thor Brunius artikel i anslutning till bilden påstår bland annat att ”…SAFs ledning ansåg sina intressen identiska med Hitlers”. Bilden ger intrycket av att Kugelberg gör Hitlerhälsningen.
I själva verket föreställer bilden Kugelberg när han några år tidigare kastar varpa på Gotland tillsammans med LO-ordföranden Axel Strand och Folket i bild-redaktören Ivar Öhman. Men den snäva beskärningen har avlägsnat både männen och varpan.
En dryg månad senare går Expressen ut och publicerar både den beskurna och obeskurna bilden under rubriken ”Snudd på bildförfalskning”.
Fallet med Kugelberg-bilden visar tydligt hur det inte räcker med regler kring vilka tekniker som får brukas. Bildjournalistens utgångspunkt måste förstås alltid vara att inte vilseleda. I en bredare mening än att bara avstå från vissa åtgärder som listas i en intern bildpolicy.