Harry Larkyns lade ned korten, ursäktade sig, och reste sig från pokerbordet för att se vem som hade sökt honom. I dörröppningen såg han en mörk gestalt han inte kände igen.
– Mitt namn är Muybridge och jag har ett meddelande till dig från min fru.
I samma ögonblick som mannen i dörren sa ordet “fru” sköt han ett dödande skott rakt i hjärtat på Larkyns.
Fotografen Eadweard Muybridge, 1830-1904, var på många sätt en osannolik figur. Det han är mest känd för – bilderna på frysta rörelser hos hästar – är bara ett litet kapitel i hans märkliga liv.
Bokhandlaren som krockade med ett träd
Länge framlevde Muybridge sina dagar i San Francisco som den framgångsrika bokhandlaren Edward James Muggeridge. Men en julidag 1860 kom hästar för första gången att förändra hans liv.
Just den dagen befann sig Muybridge inuti en diligens på väg över den amerikanska kontinenten med sikte på Englandsbåten i New York. Utan förvarning började sextetten av hästar framför vagnen att skena och ekipaget kraschade våldsamt in i ett träd. En av passagerarna dog och Muybridge vaknade först nio dagar senare efter en allvarlig huvudskada.
Muybridge blir fotograf
Under rehabiliteringen lärde sig Muybridge fotografikonsten och blev snabbt framgångsrik. Hans bilder av San Francisco var populära och eftertraktade, liksom hans detaljerade skildringar från Yosemite Valley, ett drygt halvsekel innan Ansel Adams riktade sin kamera mot samma motiv.
Emellanåt var Muybridge själv med i sina bilder, inte sällan med våghalsiga poseringar. Lagom ödmjukt signerade han sedan sina fotografiska verk med pseudonymen Helios, solguden.
Ett vanligt förekommande kännetecken i Muybridges landskapsbilder är pampiga moln. De flesta retuscherade han in under efterarbetet. I sitt mörkrum hade han alltid en noga efterhållen samling av negativ med molnrika himlar.
Stanfords hästar
1872 blev ett händelsrikt år då Muybridge först gifte sig med den blott 21-åriga Flora Shallcross Stone och sedan träffade en man som skulle forma hans liv på många sätt – Leland Stanford, grundare av universitetet som bär hans namn.
Leland Stanford
Stanford – guvernör, järnvägsmagnat och hästägare, ville ha Muybridges hjälp att dokumentera hästars rörelse. Försedd med en generös budget från Stanford skred Muybridge till verket.
Resultatet skulle bli hans främsta fotografiska gärning och fick utvecklingen av korta slutartider att ta ett sjumilakliv.
Ofta berättas det om att Stanford kontaktade Muybridge för att avgöra en fråga som gäckade honom själv och samtiden: Är alla hovar någonsin i luften samtidigt under hästens trav? Det är troligen en efterkonstruktion och huvudmålet var helt enkelt att kunna frysa snabba rörelser.
Många källor rapporterar dessutom felaktigt att frågan om flygande hovar gällde hästens galopp. Men i fallet galopp handlade frågeställningen snarare om benens position i olika skeden. Att samtliga hovar lämnar marken under galopp var välkänt.
Muybridge blir berömd
Experimenten bar snabbt frukt och inom kort kunde Muybridge visa upp en bild av Stanfords travare Occident. Bilden var exponerad precis i det ögonblick då samtliga hovar befann sig ovanför marken, vilket väckte uppmärksamhet (därav den förvirrade historieskrivningen).
Det var emellertid inte bara de svävande hovarna det talades om i pressen. Den ögonblickliga frysningen av någonting i snabb rörelse hade aldrig tidigare skådats på det viset och bilden gjorde Muybridge berömd.
Idag har vi svårt att förstå hur revolutionerande detta var. För första gången hade kameran på allvar överträffat det mänskliga ögats förmåga!
Stärkt av sina framgångar och med Stanfords välsignelse fortsatte Muybridge sina experiment under de kommande åren. Det ledde till ännu snabbare slutartider, ljuskänsligare emulsioner, stereokameror och snillrika anordningar för självutlösare.
En frikänd mördare
Muybridge och Flora
Mitt bland dessa yrkesframgångar kom dagen då Muybridge målmedvetet sökte upp Harry Larkyns och ändade hans liv med ett välriktat revolverskott. I botten fanns ett svartsjukedrama. Muybridge hade precis före mordet fått reda på att Larkyns troligen var far till den 7 månader gamla son somhan trodde var hans egen.
I den efterföljande rättegången inträffade något märkligt. Trots alla vittnen till Muybridges illgärning lyckades hans advokater få honom frikänd. Juryn ansåg att han hade genomfört ett “försvarbart mord”! Den anmärkningsvärda domen studeras än idag av juridikstudenter i USA. Så istället för att skaka galler kunde Muybridge fortsätta med sina fotografiska äventyr.
Advokaterna hade finansierats av Stanford, men några år senare blev relationen svalare efter ett upphovsrättsbråk som slutade med att Muybridge stämde Stanford.
Fler studier av rörelse
Trots de personliga problemen fortsatte Muybridge under flera decennier sina studier av saker i rörelse.
Under sina mest produktiva år skapade han tiotusentals bilder. Alla tänkbara djur, dansare, gymnaster och inte minst nakna kvinnor dokumenterades av hans kamera.
Muybridge var en pionjär vad gäller förmågan att kombinera fotografi och vetenskap i stor skala.
Filmprojektorns föregångare
Innovatören Muybridge skapade 1879 zoopraxiskopet som på sätt och vis kan betraktas som den första filmprojektorn. En cirkelskiva med en bildserie längs ytterkanten snurrades för att skapa illusionen av rörelse.
Dessa tidiga stopmotion-försök av Muybridge var ett betydande bidrag till utvecklingen av rörlig film.
De sista åren tillbringade den berömde fotografen i sitt barndomshem i England. Prostatacancer gjorde honom allt svagare och 1904 avled han i stillhet. Muybridge, som flera gånger under sitt liv hade bytt namn, kremerades och fick en gravsten som bar inskriptionen Eadweard Maybridge.