Dags att återuppta vårens helgföljetong om klassiska fotomanipulationer. Länkar till tidigare delar hittar du under detta inlägg.
Den här helgens klassiska fotomanipulation är speciell i flera bemärkelser. Det handlar nämligen inte om en manipulerad bild per se, utan snarare om en slags källbild som har använts av bildbehandlare oändligt många gånger de senaste 35 åren.
Ett världberömt svenskt ansikte
Det finns inte särskilt många världsberömda svenskar inom området digital bild. Ute i den vida världen är det få som känner till namn som Anders Jensen eller Mattias Karlsson och att gå före i krogkön kan man glömma. Men det finns ett svenskt ansikte som verkligen är världsberömt, särskilt i akademiska kretsar. Möt Lena Sjööblom, eller som hon kallas i utlandet – Lenna.
Lena är idag en 58-årig trebarnsmamma som lever ett helt normalt liv i sitt hem utanför Stockholm. Så hur kom det sig att hon blev det mest berömda ansiktet för bildbehandlare över hela världen? Historien tog sin början 1972 när den unga och mycket vackra Lena gjorde karriär som modell och till slut hamnade som Playboys Centerfold i novembernumret samma år.
Testbildernas testbild
Vad som sedan hände är lite oklart. Den mest trovärdiga historien är att en forskare vid namn William K. Pratt vid University of California behövde en bra bild till sin bok om digital bildkomprimering. Testbilderna vid den tiden bestod främst att tråkiga standardmönster och Pratt vill ha ett ansikte med lagom mycket dynamsikt omfång. På avdelningen där han och hans mestadels manliga kollegor jobbade ”råkade” det ligga (minst) en Playboytidning och skräpa.
Han bläddrade fram till numrets centerfold och möttes av den förföriska Lena. Han rev av den övre tredjedelen av bilden och scannade in. En liten detalj är att hårdvaruproblem med scannern gjorde bilden aningen förvrängd och utdragen i höjdled. Pratt använde bilden i sin forskning för att testa olika algoritmer som bland annat bidrog till dagens jpeg-standard.
Inom akademiska kretsar spred sig bilden snabbt och blev snart standardbild för all typ av forskning inom bildbehandling. Så småningom blev ”Lenna” kultförklarad och trots att bilden inte alls är den optimala testbilden fortsatte den att figurera i olika avhandlingar. När jag själv läste signalteori och liknande kurser på universitetet dök Lenna ständigt upp – på föreläsningar, i labbar och i kurslitteratur.
Superkändis utan att veta om det
Fram till 1988 då hon intervjuades av en tidning var Lena själv helt ovetandes om att hon blivit bildbehandlingvärldens mest kända ansikte. Men ett kvitto på sin berömdhet fick hon 1997 då hon blev inbjuden till 50års-jubileet av Image Science & technology-konferensen i Boston. Väl där fick hon ägna dagarna åt att skriva autografer, posera för bilder och hålla ett anförande om sig själv. Hon kallas också ”first lady of the internet” eftersom hon förekom flitigt under utvecklingen av ARPANET som senare utmynnade i dagens world wide web.
Upphovsrätten då? Jodå, när Playboy förstod att hela den akademiska världen använde bilden av Lena i tusentals publikationer blev de aningen sura. Men efter en stunds övervägande beslöt de sig för att se mellan fingrarna i det här fallet. ”Lenna är ett fenomen”, hette det.
Ett Playboyuppslag var förstås mer vågat än bara ett ansikte, även på 70-talet. Men eftersom jag vet att många av er läser det här på jobbet får ni ingen länk till fullversionen. Vad ni googlar på senare lägger jag mig däremot inte i. 😉