Det går förstås inte att skriva en serie om klassiska fotomanipulationer utan att inkludera OJ Simpson-omslagen.
Dubbelmördare eller kelgris?
OJ Simpsons Mugshot
Den 12:e juni 1994 hittas Nicole Brown Simpson och hennes vän Ronald Goldman brutalt knivhuggna till döds utanför Browns bostad i Los Angeles.
Bara några dagar senare grips Nicole Browns förre make OJ Simpson misstänkt för dådet. I vanlig ordning ser polisen till att fotografera ett ”mugshot” av Simpson.
Man kan bara ana vilket ståhej det måste blivit på alla tidningsreaktioner när det stod klart att den amerikanska kelgrisen OJ Simpson hade gripits. Simpson som hade varit toppspelare inom den amerikanska fotbollen på 70-talet och slagit flera rekord. Simpson som hade blivit skådespelare och gjort succé i bland annat Den Nakna Pistolen-filmerna. Plötsligt stod denna Simpson åtalad för ett besinningslöst dubbelmord.
Samma omslag, men ändå olika
Två av tidningsredaktionerna som satte fart var Newsweek och Time Magazine. Att bägge redaktionerna valde polisens mugshot som omslag är inte särkilt underligt. Men det som sedan hände skulle ge omslagen en given plats i bildmanipuleringens historia.
På Time Magazine beslöt man sig för att göra omslagsbilden lite ”vassare”. Alltså bearbeta den en aning för att få fram en känsla som passade storyn.
Det var inget ovanligt och hade gjorts rutinmässigt många gånger tidigare. Och kanske hade ingen uppmärksammat det hela om inte Newsweek hade kört ursprungsbilden på sin framsida. För när omslagen syntes bredvid varandra i tidningsstånden kunde ingen undgå manipuleringen.
OJ Simpson på två olika omslag
Time-versionen av OJ ser onekligen mycket skurkaktigare ut, och det var förstås inte heller helt oproblematisk att det var en mörkhyad man som hade gjorts extra mörk.
Följderna lät inte vänta på sig och Time Magazine fick utstå massiv kritik för sitt tilltag. Debatten om vad som var etiskt riktigt inom bildbehandling tog riktig fart.
Från bearbetning till manipulering
Det som framförallt är intressant med Simpson-incidenten är att den sätter fingret på ett internt problem i bildkulturen.
Kloning och andra åtgärder, som vi främst förknippar med den digitala eran, är sedan länge bannlysta från all form av nyhetsjournalistik.
Men här handlade det ju bara om ljus. Ingenting hade lagts till eller dragits bort ifrån Simpson-bilden. Trots det hade budskapet påverkats dramatiskt.
Inte ens de mest högljudda motståndarna till bildmanipulering kunde utan vidare kräva ett förbud mot ljusbearbetning. Varför? Jo, för att det alltid varit en del av den fotografiska kulturen att ”pjatta”, det vill säga bearbeta toner i mörkrummet. I skenet av Simpson-bilden blev det svårare att försvara pjattning om man i samma andetag fördömde andra åtgärder för att nyhetsbilder ska vara ”sanna”.
Problemet finns kvar
Foto av Karl Melander
Det här dilemmat lever än idag. Distinktionen mellan bearbetning och manipulering är fortfarande svår eftersom bägge sakerna kan påverka bildens budskap i hög grad.
En modern klassiker är Karl Melanders foto av en brasiliansk etanolfabrik som blev årets bild 2008. Vid en jämförelse med originalfilen syntes hur Melander hade gjort röken mörkare och därmed, enligt vissa bedömare, förstärkt känslan av miljöfara. Men eftersom det motsvarade något som gick att åstadkomma i mörkrummet klarade bilden reglerna. Diskussionen lär fortsätta…
Hur gick det för OJ?
Hur gick det då för OJ Simpson? Du minns säkert hur han till mångas förvåning friades från dubbelmordet och kunde fortsätta att leva som en fri man.
Men rättvisan hann till slut ifatt honom. I september 2007 greps han på nytt, den här gången misstänkt för bland annat väpnat rån. Domen blev 33 års fängelse som han just nu avtjänar på en anstalt i Nevada.