Efter månader av träning har den sovjetiska ledningen vaskat fram sex topp-kandidater. Tre av dem har utmärkt sig särskilt och valet står nu mellan Jurij Gagarin, German Titov och Grigori Nelyubov. Någon av dem kommer att bli den första människan i rymden.
Sovjets toppkosmonauter 1961, tillsammans med en raketingenjör och en fallskärmslärare
Ut i rymden
I april 1961 står rymdfarkosten Vostok 1 redo för uppskjutning från kosmodromen i den kazakstanska öknen. Endast fyra år har förflutit sedan Sovjetunionen skickade upp satelliten Sputnik 1 i omloppsbana och därmed tog ledningen i rymdkapplöpningen. Nikita Chrusjtjov har nu inga planer på att låta USA komma ikapp.
Den 12:e april, klockan 06:07, lämnar den bemannande Vostok 1 jorden för att skriva historia.
Färden tar 108 minuter och kapseln tillryggalägger ett helt varv runt jorden. För första gången har människan, med egna ögon, tittat ner på jorden från en position utanför atmosfären.
Tillbaka till jorden
Återinträdet sker 07:55. På 7000 meters höjd öppnas en lucka i kapseln och den blott 157 centimeter långa kosmonauten skjuts ut. Fallskärmen vecklar ut sig omedelbart.
Nere på marken står en bonde med sin dotter och kisar upp mot himlen. Snart ser de hur en underlig figur i orange dräkt, sakta dalar ner mot dem.
I rädsla för att det är en utländsk agent ryggar de först tillbaka, men oron visar sig snabbt vara obefogad. Mannen, vars hjälm bär bokstäverna CCCP, presenterar sig på ryska, berättar att han kommit ner från rymden och ber att få låna en telefon för att ringa till Moskva. Jurij Gagarin, den första människan i rymden, har landat!
Sovjet påstod länge att Gagarin satt kvar i sin kapsel tills den landade på jorden. Senare framkom det att han hade hoppat fallskärm på 7000 meters höjd.
Nelyubov väntar på sin tur
Reserverna under Gagarins färd är Titov och Nelyubov. De står nu näst på tur.
Valet faller så småningom på Titov som med rymdkapseln Vostok 2 når sin omloppsbana den 6:e augusti. Titov stannar hela 25 timmar i rymden och avverkar 17,5 varv runt jorden. Nelyubov ingår återigen i reservteamet.
Titov och Gagarin hyllades på Röda torget av Chrusjtjov efter sina rymdfärder.
Året därpå skickar Sovjet upp två nya Vostok-kapslar med en dags mellanrum. Men ingen av kosmonauterna heter Grigori Nelyubov. Efter att ha presterat sämre i centrifugträningen har han återigen fått lämna företräde till kollegor.
En ödesdiger kväll
Den 27:e mars 1963 tar Nelyubovs liv en helt annan vändning. Efter en utekväll med två kollegor hamnar de överförfriskade i bråk med militärvakter på en tågstation. Alla tre arresteras för sitt olämpliga uppförande.
När det så småningom står klart att de tillhör landets prestigefulla kosmonautprogram är vakterna villiga att dra ett streck över det inträffade. Allt de begär är en ursäkt från männen. Nelyubov vägrar dock och incidenten rapporteras därför till myndigheterna.
Några veckor senare petas alla tre från kosmonautprogrammet. Den tidigare toppkandidaten Nelyubov tvingas återvända till sitt uppdrag inom flygvapnet och kommer aldrig att nå rymden. De sovjetiska myndigheterna nöjer sig emellertid inte med att avskeda Nelyubov.
Efter order från högsta ort raderas han praktiskt taget ur historien. Hans identitet hemlighålls och han retuscheras bort från kända fotografier.
Det finns flera varianter av det berömda fotot på toppkosmonauterna, där Nelyubov har ersatts med olika bakgrunder.
Inte förrän Gorbatjov inför den politiska reformen glasnost på 80-talet blir historien om Nelyubov känd för världen. Innan dess hade det funnits många spekulationer och konspirationsteorier kring ”försvunna kosmonauter”, som man kallade icke-namngivna personer som mystiskt dök upp här och där i visst källmaterial.
Många hade antagit att de helt enkelt hade omkommit i rymdrelaterade olyckor som Sovjet ville hemlighålla. Men i toppkosmonauten Nelyubovs fall var alltså förklaringen en annan.
Ett tragiskt slut
Nelyubov hamnar till slut i Sibirien där han djupt deprimerad tar till flaskan.
Under de kommande åren skickas hans tidigare kamrater upp i rymden, en efter en, och förvandlas till nationalhjältar. Samtidigt reser den störste hjälten av de alla, Gagarin, runt för att ta emot hyllningar. Bland annat gör han ett bejublat besök på Stockholm Stadion i samband med den svenska bandyfinalen 1964!
I gryningen den 18:e februari 1966 står en berusad Nelyubov mitt på spåret utanför den sibiriska tågstationen Ippolitovka när ett tåg kommer rusande mot honom i hög hastighet.
Grigori Nelyubov blir 31 år gammal.