För ett par veckor sedan rapporterade tidningen Ny teknik att tre amerikanska forskare hade visat hur artificiell intelligens kan röja identiteten på personer i pixlade bilder. Många har frågat mig hur det kan fungera.
När man läser artikeln är det lätt att få uppfattningen att forskarna har lyckats gå från ett ansikte med ett fåtal pixlar till originalet med alla sina detaljer.
Vad forskarna egentligen har undersökt
Själva poängen med forskarnas arbete har varit att se hur väl de kan identifiera en person utifrån den pixlade bilden. De har inte haft någon ambition att återskapa originalbilden.
Mjukvarans uppgift är alltså att gissa vem den pixlade personen är. Men det kräver kunskap, så först måste systemet tränas med känd information. I det här fallet har den kända informationen bestått av pixlade och opixlade bilder på olika personer.
När träningen är över kan systemet i bästa fall gissa vem den pixlade bilden föreställer, förutsatt att just den individen har ingått i träningsmaterialet. Annars är den artificiella intelligensen chanslös.
Med andra ord: Om jag matar systemet med fem bildpar på Filip, opixlade och pixlade, så finns det en god chans att datorn sedan förstår att den sjätte pixlade bilden (som inte visats förut) föreställer just Filip.
I verkligheten bör förstås träningen vara mer omfattande än det här exemplet visar.
Vanlig ansiktsigenkännning med en liten knorr
I grunden finns samma typ av ansiktsigenkänning som gör att Facebook och Lightroom kan känna igen dig och dina vänner. Skillnaden är att det här systemet inte bara har fått lära sig personernas utseende och namn, utan också hur de ser ut som pixlade versioner.
Det är alltså ingen forskarsensation eller ny spännande teknik det handlar om. Det är tvärtom en mycket enkel undersökning som många med grundläggande programmeringskunskaper kan genomföra på egen hand.
Det som är mest häpnadsväckande är kanske att systemet så ofta gissar rätt, även när pixeleringen är kraftig. I exempel där vi människor är helt chanslösa har datorn fortfarande rätt i över hälften av fallen.
En spännande framtid
De som trodde att vi nu kan ladda hem en pixlad bild från en kvällstidning och få fram det oförvanskade originalet har alltså fel. Med den här tekniken kan vi inte ens få fram identiteten, om inte vår AI-maskin har fått öva på bilder som föreställer just den personen.
Om man är en ful fisk som ofta blir pixlad i tidningar ska man dock inte ropa hej. Med alla selfies vi laddar upp på sociala medier är det snart bara integritetsfrågor som står i vägen för att köra maskininlärningen med en hel befolkning.
Och tills dess finns det andra ansatser på samma problem som också hotar anonymiteten. Vi kan exempelvis låta en dator gissa på ansikten som skulle få samma utseende vid en pixelering. Det ger förstås inte heller något exakt original, men kanske tillräckligt nära för att vi ska kunna identifiera personen med andra metoder.